Jezikovna raba hrvaških priseljencev in njihova stališča: primer hrvaščine, angleščine in švedščine na Švedskem

  • Sanja Škifić Univerza v Zadru
Ključne besede: jezikovna politika, jezikovna raba, odnos do jezika, hrvaški priseljenci, Švedska

Povzetek

Članek obravnava analizo rabe jezika in odnosa do hrvaščine, angleščine in švedščine med hrvaškimi priseljenci na Švedskem. Raziskava je potekala oktobra in novembra 2020 in je vključevala 64 hrvaških priseljencev na Švedskem. Vprašalnik, ki smo ga uporabili v raziskavi, je nastal po vzoru vprašalnika, ki sta ga Škifić in Grbas (2020) uporabila v svoji raziskavi o
rabi jezika in stališčih hrvaških priseljencev na Irskem. Rezultati raziskave kažejo pozitiven odnos anketirancev do bivanja na Švedskem, opozarjajo pa tudi na njihovo pripisovanje večjega pomena znanju švedščine kot angleščine. Trenutna raven znanja angleškega jezika anketirancev je bila ocenjena višje od njihove trenutne ravni znanja švedskega jezika, večji napredek pri znanju obeh jezikov pa je bil ugotovljen pri švedščini. Pri prepoznavanju prevladujoče rabe hrvaščine, angleščine in švedščine se je izkazalo, da so pomembna različna področja jezikovne rabe, za zaposlitev pa sta se kot pomembna izkazala tako znanje švedščine kot tudi znanje angleščine.

Prenosi

Podatki o prenosih še niso na voljo.

Biografija avtorja

Sanja Škifić, Univerza v Zadru

Zadar, Hrvaška. E-pošta: sskific@unizd.hr

Literatura

Monika BALIJA, 2020: Razmjeri recentnog egzodusa iz Hrvatske – analiza podataka službenih statistika RH i zemalja useljavanja hrvatskog stanovništva [Proportions of recent exodus from Croatia – Analysis of official statistical data from Croatia and from the countries to which the Croatian population immigrated]. Podravina 19/37, 5–25.
Colin BAKER & Sylvia PRYS JONES, 1998: Encyclopedia of Bilingualism and Bilingual Education. Clevedon: Multilingual Matters.
Nuhi BAJQINCA, 2019: Mother Tongue Education – The Interest of a Nation: A Policy Study in Sweden 1957–2017. Gothenburg: University of Gothenburg. Doctoral dissertation. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/58232. Accessed 5 August 2020.
Laura E. BERK, 2008: Psihologija cjeloživotnog razvoja. (Editor of the Croatian edition: Gordana Keresteš). Jastrebarsko: Naklada Slap.
Anne-Claude BERTHOUD & Georges LÜDI, 2011: Language Policy and Planning. The Sage Handbook of Sociolinguistics. Eds. Ruth Wodak, Barbara Johnstone & Paul Kerswill. London: Sage. 479–495.
Beatrice CABAU-LAMPA, 2005: Foreign Language Education in Sweden From a Historical Perspective: Status, Role and Organization. Journal of Educational Administration and History 37/1, 95–111.
Central State Office for Croats Outside the Republic of Croatia. Croatian Emigrants in Overseas and European Countries and Their Offspring. https://hrvatiizvanrh.gov.hr/hrvati-izvan-rh/hrvatsko-iseljenistvo/hrvatski-iseljenici-u-prekomorskim-i-europskimdrzavama-i-njihovi-potomci/749. Accessed 31 January 2021.
Maurice CRUL, Frans LELIE, Özge BINER, Nihad BUNAR, Elif KESKINER, Ifigenia KOKKALI, Jens SCHNEIDER & Maha SHUAYB, 2019: How the different policies and school systems affect the inclusion of Syrian refugee children in Sweden, Germany, Greece, Lebanon and Turkey. Comparative Migration Studies 7, 1–20.
European Federation of National Institutions for Language. Language Council. http://www.efnil.org/partners/sverige/language-council. Accessed 7 August 2020.
Joanna HUGHES, 2018: Which countries lead the world in English proficiency? https://www.masterstudies.com/news/which-countries-lead-the-world-in-english-proficiency-3168/. Accessed 25 November 2021.
Francis M. HULT, 2004: Planning for Multilingualism and Minority Language Rights in Sweden. Language Policy 3, 181–201.
Institute of Language and Folklore. Language Council. https://www.isof.se/om-oss/kontakt/sprakradet/in-english.html. Accessed 7 August 2020.
Marijana JERIĆ, 2019: Suvremeno iseljavanje Hrvata: kakva je budućnost Republike Hrvatske? Oeconomica Jadertina 2, 21–31.
Susanna KARLSSON & Tom S. KARLSSON, 2020: Language Policy as ‘Frozen’ Ideology: Exploring the Administrative Function in Swedish Higher Education. Current Issues in Language Planning 21/1, 67–87.
Ivan LAJIĆ, 2004: Noviji razvoj stanovništva Hrvatske – regularno i neregularno kretanje stanovništva. Migracijske i etničke teme 20/2–3, 171–185.
Gerhard LEITNER, 2004: Australia’s Many Voices: Ethnic Englishes, Indigenous and Migrant Languages. Policy and Education. Berlin & New York: Mouton de Gruyter.
Inger LINDBERG, 2007: Multilingual Education: A Swedish Perspective. Education in 'Multicultural' Societies – Turkish and Swedish Perspectives. Eds. Marie Carlson, Annika Rabo & Fatma Gök. Stockholm: Swedish Research Institute in Istanbul. 71–90.
Adrian LUNDBERG, 2018: Multilingual educational language policies in Switzerland and Sweden: A meta-analysis. Language Problems and Language Planning 42/1, 45–69.
Rebeka MESARIĆ ŽABČIĆ, 2006: Uloga i djelovanje hrvatskih udruga u Norveškoj i Švedskoj [Role and activity of Croatian associations in Norway and Sweden]. Geoadria 11/2, 311–337.
Jelena MIHALJEVIĆ DJIGUNOVIĆ & Renata GELD, 2002/2003: English in Croatia today: Opportunities for incidental vocabulary acquisition. Studia Romanica et Anglica Zagrabiensia 47–48, 335–352.
Ministry of Culture, 2009: Language Act. https://www.regeringen.se/contentassets/9e56b0c78cb5447b968a29dd14a68358/spraklag-pa-engelska. Accessed 1 August 2020.
Ministry of Industry, Employment and Communications, 2001: The Swedish Citizenship Act. https://www.refworld.org/pdfid/420cadf64.pdf. Accessed 5 August 2020.
Catrin NORRBY, 2008: Swedish Language Policy: Multilingual Paradise or Utopian Dream? Multilingual Europe: Reflections on Language and Identity. Eds. Jane Warren & Heather Merle Benbow. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing. 63–76.
Dunja POTOČNIK & Mirjana ADAMOVIĆ, 2018: Iskustvo migracije i planirani odlasci mladih iz Hrvatske. Zagreb: Friedrich-Ebert-Stiftung. https://library.fes.de/pdf-files/bueros/kroatien/14481.pdf. Accessed 3 February 2021.
Thomas RICENTO & Barbara BURNABY (eds.), 1998: Language and Politics in the United States and Canada: Myths and Realities. New York: Routledge.
Julia SALLABANK, 2011: Language Endangerment. The Sage Handbook of Sociolinguistics. Eds. Ruth Wodak, Barbara Johnstone & Paul Kerswill. London: Sage. 496–512.
Linus SALÖ, Natalia GANUZA, Christina HEDMAN & Martha SIF KARREBÆK, 2018: Mother tongue instruction in Sweden and Denmark: Language policy, cross-field effects, and linguistic exchange rates. Language Policy 17, 591–610.
Josep SOLER, Beyza BJÖRKMAN & Maria KUTEEVA, 2018: University Language Policies in Estonia and Sweden: Exploring the Interplay Between English and National Languages in Higher Education. Journal of Multilingual and Multicultural Development 39/1, 29–43.
Stockholm University, 2011: Language Policy of Stockholm University. Stockholm: Stockholm University. https://www.su.se/staff/organisation-governance/governingdocuments-rules-and-regulations/communication-collaboration/language-policy-ofstockholm-university-1.352481. Accessed 8 August 2020.
Swedish Language Council, 1998: Draft Action Programme for the Promotion of the Swedish Language. https://www.isof.se/download/18.5e02b54a144bbda8e9beca/1529494111905/Language-policy-summary.pdf. Accessed 7 August 2020.
Sanja ŠKIFIĆ, 2013: Citizenship as an Instrument of Inclusion and Exclusion – A Comparative Analysis of Language Requirements in Naturalization Processes in the United States, Canada, Australia, and New Zealand. Lengua y migración 5/1, 5–32.
Sanja ŠKIFIĆ & Antonia STRIKA, 2020: Finding One’s Place in a Host Space: A Small-Scale Study of Cultural Integration and Language Maintenance Among Croatian Immigrants in Canada. Lengua y migración 12/1, 37–76.
Sanja ŠKIFIĆ & Katarina GRBAS, 2020: Jezična uporaba i stavovi hrvatskih imigranata u Irskoj. Zbornik radova Filozofskog fakulteta u Splitu 13. 41–64.
James W. TOLLEFSON & Miguel PÉREZ-MILANS, 2018: Research and practice in language policy and planning. The Oxford Handbook of Language Policy and Planning. Eds. James W. Tollefson & Miguel Pérez-Milans. New York: Oxford University Press. 1–32.
UNESCO, 2003: Education in a multilingual world: UNESCO education position paper. Editorial coordinator: Linda King. UNESCO: Paris. https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000129728. Accessed 6 August 2020.
University of Gothenburg, 2015: Language Policy for the University of Gothenburg. https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1534/1534738_language-policy-atguv-2015-495.pdf. Accessed 1 August 2020.
Terrence G. WILEY, Jin Sook LEE & Russel W. RUMBERGER (eds.), 2009: The Education of Language Minority Immigrants in the United States. Bristol: Multilingual Matters.
Objavljeno
2022-04-15
Kako citirati
Škifić S. (2022). Jezikovna raba hrvaških priseljencev in njihova stališča: primer hrvaščine, angleščine in švedščine na Švedskem. Slavia Centralis, 15(1), 106–137. https://doi.org/10.18690/scn.15.1.106–137.2022